Upphandlingsdjungeln tätnar

Nykarleby och Pedersöre hamnade efter ett beslut i Marknadsdomstolen att riva upp beslutet om att anlita ny leverantör av företagshälsovårdstjänster.
 

Kommunerna och offentliga finansierade tjänsteproducenter blir i allt större utsträckning tvungna att trygga sin tjänsteproduktion genom avtal med internationella bolag och privata företag. Det här innebär att man redan från början måste vara mycket tydlig med vad man vill ha och vilka villkor som man vill ha uppfyllda.

Så långt är det inga problem för omsorgsfulla tjänstemän att formulera en anbudsförfrågan, men processen är i och med detta långt ifrån i mål. I och med att den offentliga sektorns ansvar regleras av en uppsjö av lagar samtidigt som privat affärsverksamhet regleras av andra lagar uppstår ett snårigt mörkerland dem emellan som kommunerna måste lära sig att hantera.

Trots att lagen om offentlig upphandling är mycket strikt förpliktigande har den också som uppgift att motverka korruption och befrämja transparens och genomskinlighet av upphandlingsprocesser. Bolagen inom den lukrativa social- och hälsovårdsbranschen är i dag ofta stora internationella bolag som är välresurserade och som har råd och möjlighet att upprätthålla en stor egen juridisk kompetens.

 Det betyder att små- och medelstora kommuners förhandlare och uppköpare ofta är utelämnade till förhandlingar där kommunala beslut och avtal kan vägas på guldvåg av professionella jurister.
 
Det om något borde göra arbetet som beredande tjänsteman med tillhörande resultat- och budgetansvar spännande. Speciellt när det är frågan om långa avtalshelheter innefattande hundratusentals euro. Bolagen som drivs för att generera vinst kommer helt enkelt inte att låta kommunerna slippa undan sitt avtalsrättsliga eller juridiska ansvar.
 
Ifall detta är besvärliga processer för kommunala tjänstemän blir det ännu mer utmanande när det gäller de politiska beslutsfattarna i kommunen. I allt större grad regleras det politiska manöverutrymmet av lagstiftningen och gör att politikerna i allt större utsträckning tvingas fatta beslut enligt snävt fastslagna ramar.
 
Ett faktum som kan vara nog så frustrerande. Den juridiska kunskapen är ofrånkomligen begränsad och även kapaciteten att lägga sig in i komplicerade avtalstexter och att ”stresstesta” förpliktigande korrespondens mellan kommunen och olika bolag.

Kommunförbundet har idag en viktig rådgivande roll åt kommunerna, men i slutändan ligger ansvaret mycket tungt hos beredande tjänstemän. I slutändan är det kommuninvånarnas pengar som används till att betala dåliga avtal, böter eller dyra tilläggsutredningar och tidskrävande anbudsförfrågningar.
 
(publicerat i ÖT 11.4.2018)

Kommentera här: