Festtal Pensala Uf 2014

Tittade genom min gamla hårddisk och hittade en del tal och anföranden jag hållit genom åren. Detta är mitt festtal hos Pensala Uf:s nyårsfest från 2014. 


Bästa Pensalabor och vänner till Pensala Uf

Jag vill tacka för inbjudan att hålla festtal. Det är en stor ära att bli ombedd till det här uppdraget från en av Österbottens viktigaste och finaste ungdomsföreningar.

Pensala är en by som jag ofta på olika sätt haft förmånen att komma i kontakt med och där jag haft förmånen att få många olika beröringsytor både genom yrkeslivet, föreningslivet, politiken och privat.

Genom mitt nuvarande arbete som ombudsman för de österbottniska pälsdjursodlarna har jag ytterligare lärt mig uppskatta Pensala som en dynamisk företagarby där en välmående pälsdjursnäring tillsammans med andra primärnäringar utövas av många välmående familjeföretag.

Bland annat närheten till KWH Mirkas enheter har också gjort att Pensala blivit en by där arbetslösheten hållits låg och tillsammans med välmående primärnäringar gett en trygg och stabil tillvaro för byns invånare. Pensala är en välmående by och det är också en by som invånarna har orsak att känna stolthet över.

De strukturförändringar som vårt samhälle genomgått har påverkat den finländska landsbygden och som många andra glesbygdsorter har Pensala kämpat sig genom svåra omställningar när det gäller bortfalla av privat och kommunal service.

Från min utsiktspost som lokalpolitiker har jag kunnat konstatera att det finns en stark sammanhållning i Pensala och att byns invånare tillsammans är vana att ta ansvar för att bevaka byns intressen och för att leta efter lösningar som gynnar och stärker det gemensamma.

De kommunalpolitiker från Pensala jag under mina 15 år i kommunalpolitiken haft förmånen att lära känna har jag lärt känna som engagerade byapolitiker som med ihärdighet och ansvarsfull omsorg tillvaratagit byns intressen men som ändå alltid varit goda lagspelare och som varit med och tagit ansvar för helheter.

Pensalas läge rent geografiskt är mycket intressant och det faktum att byn är konstruerad på ett sådant sätt att den formas till en kärleksfull omfamning mellan Nykarleby och Vörå kan verka förvirrande för ovana resenärer som passerar byn.

Det är också ett faktum som de senaste åren i Kommunreformens kölvatten öppnat för diskussioner om hur kommungränser ska se ut och Pensala har varit skådeplats för i allra högsta grad intressanta principiella diskussioner som även hamnat till avgörande hos statens högsta myndigheter.

Trots att gränsen är den, den är och bysborna kan tituleras ömsom Nykarlebybor, Oravaisbor, Vöråbor och till och med Munsalabor så är det den gemensamma identiteten Pensala som förenar.

Det som är byn Pensala är på många vis unikt eftersom det är en by som i många avseenden är en smältdegel mellan två kommuner. Ungdomarna som får sin skolgång i Nykarleby bygger många av sina sociala nätverk och bekantskapskretsar norrut och ungdomarna som får sin skolgång i Vörå bygger sina sociala nätverk söderut.

Nykarleby brukar man säga är skärningspunkten mellan Vasabladet och Österbottens tidning. I Pensala blir den diskussionen mycket intressant. Är det så att om man är Jakobstads eller Vasaorienterad har att göra med vilken gårdsgrupp man kommer från i Pensala och vidare om det är Optima eller YA där man skaffar yrkesutbildning eller om flick- eller pojkvännen uppdagas från Purmo eller från Solf. Det kan bli förvirrande för en utomstående betraktare som är van att tänka på Österbotten som norra, mellersta eller södra Österbotten.

Frågar man någon av våra namnkunnigaste experter på Finlandssvensk identitet skulle man säkert kunna få flera mångtydiga analyser och jag ska inte heller börja göra allmänna generaliseringar eller slutsatser men för pensalabon är det knappast lika komplicerat.

Just det att byn befinner sig på gränslandet mellan norra svenska Österbotten och södra eller mellersta delen tror jag är något som berikar byn på många sätt. Sociala nätverk och bekantskapsringar vidgas och förstoras automatiskt när människor rör sig brett i olika sammanhang.

Jag har ofta kunnat konstatera att Pensalabon ofta är samhällsintresserad och välinformerad om samhälleliga företeelser. Jag väljer att tro att byns geografiska läge har en viktig del i detta.

Under ett par år i början av 2000 talet arbetade jag som verksamhetsledare för Svenska Österbottens Ungdomsförening. Jag fick då förmånen att lära känna det österbottniska ungdomsföreningslivet.

Man säger ofta att Österbotten är ett mycket homogent landskap där alla känner alla men ofta när jag rört mig i olika sammanhang genom mitt arbete och olika uppdrag så har jag träffat sydösterbottningar som bland annat bett mig hälsa åt någon i Kokkola för att jag är från Nykarleby eller till och med blandat ihop städerna. Geografin när man svängar av från riksväg åtta för mången sydösterbottning kan bli spännande och till och med hotfull ifall man inte rört sig i våra trakter. Man kan heller inte utgå från att en person från Lappfjärd känner en person från Molpe bara för att de är sydösterbottningar.

Det är också en milsvid skillnad mellan dialekterna i Närpes, Korsnäs, Malax och Kristinestad. Ofta får man intrycket att vi norrbaggar ofta tror att Närpesdialekten är det språk som tar över när vi kört över kommungränsen mellan Korsholm och Malax. Så är det inte.

Dialekter är för övrigt intressanta. Min sambo är hemma från Nedervetil nära Karleby. En gång när hennes 10-åriga son satte sig i bilen konstaterade jag att hans byxor var smutsiga och jag sa: William va du e ödi.

Gossen reagerade väldigt starkt på min ändå ganska odramatiska kommentar men sen gick det upp för mig att när man i Nykarleby säger att någon är ödi så innebär det ostädad eller smutsig medan det i Nedervetil betyder att man är hemsk att umgås, falsk, spydig eller annars bara ohyggligt irriterande – kort sagt det värsta man kan vara.

Uf-rörelsen är en organisation där man kan sitta och faschineras och kanske roas av varandras dialekter men där man också på ett mycket fint och kamratligt sätt hittar det som förenar och binder oss samman.

Det finns ett hundratal ungdomföreningar i Svenska Österbotten och Pensala Uf var under min tid som verksamhetsledare på SÖU en av de som märktes och tog plats. Tredje ungdomsringen i Nykarleby och den mycket livfulla ungdomsverksamheten i  fjärde ringen som börjar i Oravais finner en mjuk gräns i Pensala.

Uf-mönstringar, pidroturneringar och fesligheter har jag fått uppleva i Pensala Uf och just den här byggnaden är något man i byn kan känna stolthet över. Ett levande uf-hus är mera än väggar, tak och uppvärmningskostnader. Det är en manifestation för sammanhållning och en vilja från ungdomarnas sida att ta plats i samhället, påverka och få sina behov och önskemål hörda.

För ett par år sedan firade Pensala Uf sitt hundraårsjubileum och det är just den anda av medborgarsamhälle, gemensamt deltagande och ungdomsverksamhet med sunda företecken som uf-rörelsen fick sin drivkraft från. De drivkrafterna finns mycket påtagligt kvar i Pensala . Jag tror att Uf är en av de föreningar som byn har att tacka för detta.

I höstas valdes till min stora glädje en av ungdomsföreningsrörelsen absolut mest engagerade och erfarna personer till ordförande för SÖU – Johan Häggblom. Det är på sätt och vis inget överraskande att en pensalabo valts till ett sådant viktigt uppdrag och det är i mitt tycke i allra högsta grad lämpligt.

De Uf-traditioner och de ungdomar som finns i den här föreningen tror jag behövs inte bara i den organiserade ungdomsrörelsen men också som drivkrafter inom föreningsliv, politik och näringsliv i hela vårt landskap. Uf är en plantskola och en gemenskapsarena där en av livets stora sanningar besannas. Allt vad du ger av dig självt får du mångfalt igen.

Jag tillönskar er alla trivsamma och angenäma festligheter ikväll och en skön fortsättning på vintern.