OSTERBOTTEN/POHJANMAA

En av de frågor som  berör Nykarlebyborna är framtiden för Nykarleby HVC. Nykarleby har de senaste åren varit en följsam samarbetspartner som anpassat sig vartefter spelplaner ändrats – Det vi har lärt oss är att fastslagna spelplaner mycket snabbt kan ändras. Att vara bäst i klassen belönas tyvärr inte alltid med de bästa resultaten.

Hur ska Nykarleby då säkerställa en välresurserad hälsovårdscentral efter SOTE-reformen? Efter att första delen av SOTE-lagen nu blivit godkänd arbetar lagberedningen vidare med lagpaketet och man har begärt utlåtanden från bland annat Kommunförbundet om den omtvistade valfrihetsdelen – allt tyder på splittring inom regeringspartierna kring hur den ska genomföras.

Ett av de viktigaste inslagen i Vårdlagen är bolagiseringstvånget för kommunala vårdgivare. Bolagiseringstvånget motarbetas kraftfullt i Riksdagen av främst största oppositionspartiet SDP. I lagförslaget innehållande bolagiseringstvång erkänns inte kommunen som ägare av vårdbolag. Detta har väckt oro bland kommunerna – rädslan för att förlora kontrollen över enheter och att enheter kan läggas ner på grund av bristande lönsamhet har engagerat beslutsfattare och politiker.

Därför har initiativet om vårdbolag med ägoförhållandet 51% privat och 49% på kommunen diskuterats i Norra Österbotten. Den som besitter kunskaper om aktiebolagslagen vet att den som har 51% av rösterna i ett aktiebolag relativt suveränt kan bestämma om verksamheten. I Nykarleby godkänns i det här skedet ingen bolagisering av vården.

Hoppet för kommunerna att själv behålla kontrollen över vården regionalt- och kommunalt har nu väckts till liv av ett utlåtande från Kommunförbundets arbetsutskott från 28.2. Utskottets förslag kommer att behandlas i Kommunförbundets styrelse 9.3.

I förslaget finns en stark skrivning som understryker problemen med att bygga upp fungerande vårdbolag i hela Finland. Därför behöver kommunerna kunna agera som majoritetsägare i vårdbolag. Detta är inte möjligt enligt liggande förslag. Kommunförbundet argumenterar för att mindre orter inte kommer att kunna bygga upp tillräckliga volymer för att trygga det fria vårdvalet. Kommunerna är i många fall den enda aktören som är tillräckligt stark för att upprätthålla ett fungerande vårdbolag.

Ifall bolagiseringstvånget slås fast i Riksdagen och Kommunförbundets linje blir att kommunerna kan få upprätthålla vårdbolag – Borde förbundets förslag att kommunerna ges möjligheten att ta kontroll över närvården, kommunalt eller regionalt, genom egna vårdbolag kunna godkännas. Vårdbolag där också privat kapital kan investeras för att utveckla verksamheten. Med en sådan lagstiftning skulle Nykarleby stad till exempel kunna behålla HVC som ett kommunalägt aktiebolag enligt samma principer som Nykarleby Kraftverk.

En sådan lösning skulle sedan ge intressanta öppningar för tredje sektorns aktörer och Stiftelsen Nykarleby Sjukhem skulle till exempel kunna bakas in en lösning som skulle trygga ett välfungerande HVC i Nykarleby under överskådlig framtid. Våren kommer att medföra intressanta beslut i Riksdagen som det är skäl för kommunerna att noggrant bevaka.