Landskapet tar över - Påverka!
Landskapet Österbotten har lagt ut en enkät om vilka områden som ska prioriteras i den kommande landskapsplanen. Eftersom Österbottens Förbund kommer att överta ett flertal statliga ansvarsområden plus social- och hälsovården inom SOTE-området skulle det vara en mycket god idé om så många som möjligt tog sig tid att fylla i enkäten.
Det tar inte länge och frågorna är mycket bra och konkreta. Målsättningen är att hitta en inbördes rangordning bland de olika områdena för att bättre kunna inrikta landskapet resurser på sådana frågor som invånarna tycker är viktiga.
Man har i enkäten listat fyra olika områden:
1. Företagens tillväxt och internationaliserng
2. Delaktighet
3. Energisjälvförsörjande och energieffektivt samhälle
4. Bra social- och hälsovårdstjänster och tillväxttjänster
I de här banorna tänkte jag själv när jag fyllde i enkäten.
1. Vårdfrågorna
För min del tycker jag att alla fyra punkterna är viktiga men när jag ser på den omedelbart största utmaningen för Landskapet så gäller det att trygga tillgången till bra socia- och hälsovårdstjänster. Vi befinner oss ofrånkomligen i ett brytningsskede när det gäller tillgången på vårdtjänster och ÖF måste i sitt arbete på alla nivåer verka för att vi kan bibehålla en sådan vård som vi vill ha och är beredda att betala för. Det vi missar nu kan bli omöjligt att återfå!
2 och 3. Energifrågorna och företagstillväxt
Energifrågan och företagens tillväxt tycker jag till många delar sammanstrålar med varandra. Österbotten och framförallt Vasaregionen har satsat enormt på att bygga upp energiklusterkoncpetet och det är idag något som genererar arbetsplatser och tillväxt i hela Österbotten. Under de här delarna hör också kommunikationerna samman och med tanke på att vägunderhållet och vägnätet underställs landskapet måste den här frågan bevakas noga. Näringslivet i Österbotten är det näststarkaste i Fastlandsfinland och mångsidigheten innefattar också många specialbranscher med högförädlade produkter. Man kan lägga upp en lång lista innefattande båtbyggnad, specialiserade metallföretag, trailer- och karosseritillverkning m.m.
Primärnäringarna är också sådana som kräver bevakning och det är viktigt att understödja nischbranscher inom landsbyggdsbranschen som till exempel lokal energiproduktion, gårdsbruk, närmat och inovativa branscher. Växthusbranschen är en synnerligen viktig bransch, speciellt i södra delen av landskapet. Likaså Pälsdjursnäringens betydelse för landskapet är unik i Finland och kräver uppmärksamhet när det gäller planläggningsfrågor, branschutveckling men naturligtvis också den viktiga politiska informationsverksamheten.
4. Delaktigheten
Arbetet med att förbättra delaktigheten för alla invånare i landskapet måste föras på bred front och fenomen som utslagning och utanförskap inom beslutsfattandet är ofta också nära besläktat med svårigheter att etablera sig på arbetsmarkanden och skapa nätverk. En inkluderande arbetsmiljö på arbetsplatserna och i samhället måste befrämjas på alla sätt möjliga.
Delaktigheten förtjänar helt klart ett eget kapitel och i och med att beslutsfattarna i landskapet, som det ser ut nu, kommer att väljas i direkta val så är det viktigt att man lyckas informera om vem och vad man står för. Den regionala fördelningen får inte leda till en hejdlös kamp om resurser och inflytande. Kommuner och städer får inte ställas mot varandra och här är det skäl att ta sig en ordentlig funderar på vilka personer som väljs till olika beslutande organ. I ett landskapsfullmäktige tar man som folkvald ett ansvar över hela landskapets utveckling.
Valuppställningen bör helst vara så representativ för landskapet som möjligt och det är bland annat intressanta att tänka sig t.ex. hur en kommundirektör som förtroendevald i landskapsstyrelsen agerar i frågor där dennes kommun intressen ställs mot en annans. Minst lika intressant är naturligtvis frågan hur en riksdagsledamot eller EU-parlamentariker agerar i frågor där dennes hemort eller starkaste stödfästen ställs mot andra områden. Dessa personer kommer ofrånkomligen att erhålla mycket stöd i ett landskapsval och frågan är därmed också mycket intressant.
Hur sedan tjänstemän på arbetskrävande positioner och heltidsanställda parlamentariker som ofta också är engagerade i kommunalpolitiken ska hinna lägga sin tid på att sköta tunga förtroendeposter inom landskapsförvaltningen lämnar också frågor att ställa.