Finländsk likgiltighet upprör
Den nuvarande regeringen har ensidigt gått inför ett flertal åtgärder som på olika sätt marginaliserar svenska som förvaltningsspråk. Tingsrättsreformen och landskapsreformen är stora förvaltingsreformen som på många sätt påverkar oss i vår vardag.
Utöver det har också regeringen gått in språkexperiment som på sikt kan äventyra svenskans ställning som skolspråk. Allt tyder på att det dels produceras beslutsunderlag för regeringen baserade på okunskap men för den som använder svenska i sin vardag ser man också tyvärr tecken på illvilja och en medveten strategi att marginalisera svenskan som förvaltningsspråk.
Medieupptåg för att driva en agenda med gammalfenomanska förtecken drivs relativt öppet i Finland. Efter andra världskriget har Finland medvetet drivit en linje för att säkra en plats bland de upplysta, toleranta, internationellt utåtriktade och progressiva nationernas skara. Man har orsak att ställa sig frågan om hur detta bidrar till att stärka en positiv Finlandsbild.
Nu har Europaroådets ministerkommitté agerat på en lång rad med åtgärder och kommer med ett starkt utlåtande där Finland uppmanas uppmärksamma minoriteternas särställning och särskilda behov. Rådet lyfter upp samiskan i sitt utlåtande men en mycket stark oro för tillgängligheten för den svenskspråkiga befolkningen till sjuk- och hälsovårdstjänster lyfts upp.
Finland agerar i en internationell och europeisk gemenskap där minoritets och nationella språkfrågor uppmärksammas och diskuteras. Den politik som nu förts har uppmärksammats och skadar ofrånkomligen Finlands anseende som en öppen och tolerant rättsttat.
Beslutet om fulljour för Vasa Centralsjukhus har med all tydlighet inte paserat obemärkt och hur svenskans ställning ska tillgodoses i förvaltningsreformen lämnar många frågetecken. Finland är enligt sin grundlag en tvåspråkig stat där finska och svenka är nationalspråk. Det är en mycket stor fördel i internationella sammanhang och ger Finland en speciell och upphöjd status i de flerspråkiga nationernas skara.
Det förtroendet är också en del av den image och den bild vi förmedlar utåt av oss själva. Finland har i många frågor spårat ur så pass att vårt internationella anseende skadats. Just det anseendet har varit en av hörnstenarna i arbetet med att etablera Finland som en stat med högt anseende och mycket hög integritet.